Svenskarna och internet 2023
Igår släppte Internetstiftelsen sin årliga rapport som visar hur det svenska folkets internetvanor har sett ut - Svenskarna och Internet 2023!
Svenskarna och Internet 2023 ger oss en omfattande inblick i hur det svenska folket navigerar den digitala världen. Den senaste rapporten från Internetstiftelsen avslöjar att globala händelser har en allt större inverkan på det digitala landskapet i Sverige. Efter Ukrainakriget har svenskarna ökat sin konsumtion av nyheter, men har också utvecklat en ökad källkritik.
Svenskarna värdesätter sin digitala integritet högt och känner sig kränkta av personlig datainsamling, samtidigt som de ogillar anpassad reklam. För unga är sociala medier, särskilt Tiktok, nu den främsta nyhetskällan. Man har också i rapporten kollat på svenskarnas syn på digitalisering och dess klimatpåverkan. De flesta ser både fördelar och nackdelar, men övervägande positivt hur internet och ny teknik kan bidra till ett hållbart samhälle.
AI, eller artificiell intelligens, har blivit allt vanligare i Sverige. Under det senaste året har 3 av 10 svenskar använt sig av AI. Det mest populära AI-verktyget bland användarna är ChatGPT.
Vi har sammanfattat några centrala punkter om svenskarnas internetanvändning i årets rapport. Vill du veta mer om deras beteenden på internet det senaste året, fortsätt läsa.
Privata aktörer dominerar Sveriges e-tjänstlandskap
2023 har internetanvändningen i Sverige fortsatt att öka. Nästan hela landets befolkning är nu internetanvändare, och andelen som inte använder internet har minskat med 1,2%. Det betyder att endast 4% av personer som är 16 år eller äldre inte använder internet. Detta innebär att den totala andelen internetanvändare har ökat till imponerande 96% av befolkningen, och av dessa använder 91% det dagligen.
När det gäller e-tjänster har e-legitimation fortsatt att växa, med 93% av befolkningen som använder det, främst drivet av ökad användning av mobilt Bank-id, särskilt bland äldre. Digitala brevlådor är fortfarande populära, medan användningen av sjukvårdstjänster online har minskat något, troligtvis på grund av att covid-19-pandemin nu är under kontroll. De som dominerar e-tjänstlandskapet är privata aktörer:
Kivra som den mest populära digitala brevlådan
Kry som den mest använda vårdappen
Mobilt Bank-id som det föredragna sättet för e-legitimation
Ökad oro för personlig data på nätet
2023 känner sig fler kränkta av insamling av personlig data på nätet än de som inte bryr sig. 80-talisterna är de minst oroade, medan 90-talisterna är mer bekymrade. Speciellt unga män födda på 90- och 00-talet känner sig mest påverkade och tänker ofta på de personliga konsekvenserna av sin internetanvändning.
De flesta svenskar anser ändå att alla bör vara medvetna om vilken personlig data de genererar på nätet, även om de inte har något att dölja. Efter Ukrainakrigets utbrott har många ändrat sitt nätbeteende. De läser nyheter mer skeptiskt och minskar sin användning av sociala medier. De är mer försiktiga med vad de gillar, publicerar och delar online.
Sociala medier tar över traditionella nyhetsmedier hos unga
I dagens digitala samhälle är det tydligt att det traditionella medielandskapet genomgår en förändring, särskilt när det kommer till hur unga människor konsumerar samhällsnyheter. En markant generationsskillnad syns i hur nyheter nås och följs.
De som är födda på 2000-talet har sociala medier som sin primära nyhetskälla och använder traditionella medier betydligt mindre än de födda på 1900-talet. Sociala medier har blivit den främsta nyhetskällan för den yngre generationen, och särskilt Tiktok har blivit en betydande nyhetskanal för unga kvinnor.
Faktum är att sociala medier, som Facebook, Instagram, Youtube och Twitter, har övertagit traditionella medier för denna grupp. Vad som också är intressant är att majoriteten av dessa unga människor inte aktivt söker nyheter på sociala medier, utan istället tar emot nyheterna direkt i sina flöden.
Det finns även en könsskillnad i nyhetskonsumtionen på sociala medier, där män tenderar att använda flera olika plattformar och går oftare in på nyhetssidor, medan kvinnor främst förlitar sig på Facebook, Instagram och Tiktok. Skifte i nyhetslandskapet visar tydligt att digitala plattformar har förändrat hur vi får tillgång till och interagerar med samhällsnyheter, medan den äldre generationen fortsätter att följa traditionella medier.
Svenskarnas sociala medievanor 2023: TikToks snabba tillväxt och Facebooks nedgång
Året 2023 har påverkat det svenska sociala medielandskapet på flera sätt. Medan några plattformar behåller sin popularitet, har andra genomgått betydande förändringar. En av de största förändringarna är den snabba tillväxten av TikTok. Andelen användare har ökat från 20% till 24% under detta år, vilket gör TikTok till den snabbast växande sociala medieplattformen i Sverige. Facebook har däremot minskat sin andel användare från 71% år 2022 till 68% år 2023, framför allt bland 60- och 80-talister. Facebook tappar även användare både på vecko- och daglig nivå.
Åldersmässigt ser vi en tydlig uppdelning när det gäller vilka de tre mest använda sociala medierna är. För personer födda på 1900-talet är det Youtube, Facebook och Instagram som förblir populärt. Men bland dem som är födda på 2000-talet ser vi att även de har Youtube som mest använda plattform men därefter kommer Snapchat och Tiktok. Om svenska folket bara får välja en social medieplattform så är det Youtube som är favoriten. Män har Youtube som sin främsta plattform, medan kvinnor har Instagram som sin favorit. För pensionärer i Sverige är Facebook fortfarande den mest populära sociala medieplattformen.
Varför använder svenskarna sociala medier 2023?
När man har kollat på varför man använder sociala medier i Sverige så visar det sig att de två främsta motiven för användning är att bli underhållen av roliga klipp och att använda plattformarna som tidsfördriv. Efter det kommer användningen som en digital kontaktlista och att hålla koll på vad ens bekanta gör. Att ta del av samhällsinformation och gratulera vänner på födelsedagen rankas högre bland pensionärer. Och jämför vi skillnaden på män och kvinnor så kan man se att båda vill bli underhållna och använda sociala medier som tidsfördriv. Dock är män något mer benägna att använda plattformarna av dessa skäl. Kvinnor har däremot starkare "sociala drivkrafter," såsom att hålla koll på vad vänner och bekanta gör och att använda sociala medier som digitala kontaktlistor. Den största skillnaden är att en betydligt större andel kvinnor än män motiveras att använda sociala medier som digitala fotoalbum eller dagböcker för att bevara minnen.
Det är intressant att notera att trots den ökande populariteten av sociala medier finns det fortfarande en minoritet av internetanvändare i Sverige, särskilt bland pensionärer, som väljer att inte använda någon social medieplattform alls. Deras skäl varierar från att finna plattformarna ointressanta till att anse dem som tidskrävande eller till och med beroendeframkallande.
Digitaliseringens miljöeffekter och utmaningar med återvinning av elektronik
Internet och digitalisering har förändrat vårt samhälle på många sätt. De har skapat möjligheter till global kommunikation, ökat tillgängligheten till information och förändrat hur vi arbetar och lever. Men hur ser svenskarna på internet och miljöpåverkan?
En intressant upptäckt är att mer än en tredjedel av de tillfrågade tror att internet och digitaliseringen har en positiv inverkan på klimatet och miljön. Denna grupp ser att digitaliseringen gynnar:
Kunskapsspridning och forskning
Ökar engagemanget för klimatfrågor
Minskar pappersförbrukningen och därmed bevarar skogar
Minskar resandet med bil och flyg genom arbete hemifrån och digitala möten,
Effektiviserar logistiktransporter i e-handeln och minskar energiförbrukningen med smart teknik
Dessa positiva effekter är framförallt tydliga för 80-talister. Sen finns det de som ser en negativ klimatpåverkan från digitaliseringen. Denna grupp är främst representerad av personer födda på 2000-talet. Fler män än kvinnor är positiva skillnaden är som störst mellan unga män och kvinnor födda på 90- och 00-talet. Men oavsett vilket håll man mest lutar sig åt så ser de flesta både positiva och negativa klimateffekter med digitaliseringen.
4 av 10 har inte tillräcklig info om hur digitala enheter ska återvinnas klimatvänligt
I takt med att teknologin utvecklas och vi uppgraderar våra digitala enheter, står vi inför en utmaning när det gäller att hantera elektroniskt avfall. Undersökningen visar att många svenskar stöter på problem när de försöker återvinna sina digitala enheter på ett miljövänligt sätt.
Hälften av svenska hushåll har kvar sina gamla digitala enheter hemma i byrålådan istället för att skicka dem för återvinning. De främsta skälen till att människor inte återvinner sina digitala enheter varierar. Många behåller dem som reserv, rädda för att deras nya enhet ska gå sönder och behöva ersättas. En annan vanlig anledning är att enheterna innehåller personlig information som de inte vill ska hamna i orätta händer. Dessutom finns det de som helt enkelt inte vet hur man ska radera den personliga informationen på ett säkert sätt.
När det kommer till information kring hur digitala enheter ska återvinnas så anser sig de äldsta respektive de yngsta vara de som är minst informerade.
Svenskarnas användning och syn på AI
Artificiell intelligens, eller AI, har blivit en stor del av vår vardag. Men hur många svenskar använder egentligen AI, och vad tycker de om dess påverkan på framtiden?
3 av 10 svenskar har använt ett AI-verktyg det senaste året. Denna användning varierar dock väldigt mycket beroende på ålder. Bland de yngre svenskar i åldern 18-34 år svarar hela 60% att de har använt AI-verktyg. Å andra sidan är användningen bland äldre svenskar i åldern 65-84 år betydligt lägre, med endast 5%. När det gäller användning av ChatGPT, har 25% av svenskarna faktiskt använt den, och 63% har hört talas om den.
En fråga som ofta diskuteras är om AI är farligt. Resultaten från studien visar att 30% av svenskarna tror att AI kommer ha en övervägande negativ påverkan på framtiden. Detta antyder en viss oro och försiktighet när det gäller AI-teknologins utveckling. Samtidigt tror 36% att AI kommer ha en balanserad påverkan med både positiva och negativa aspekter. En mindre grupp, 19%, tror att AI kommer ha en övervägande positiv påverkan.
Vad använder då svenskarna AI till? Majoriteten, 70% , använder AI-verktyg främst för privat bruk. För 22% är användningen främst inom arbetsrelaterade sammanhang, medan endast 8% använder AI-verktyg i studier.
Källor:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2023/
https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/svenskarna-och-ai/